Bengtsårs historia

Bengtsårs historia börjar från istiden, då öns natur formades av de stora ismassornas rörelse. Fortfarande under stenåldern var havet så högt att Bengtsår bara syntes som ett litet grund ovanför vattenytan. Samma grund är nu Bengtsårs högsta punkt.

De första stadigvarande invånarna på Bengtsår levde av fiske och säljakt. Sedermera var det jordbruk och boskapsskötsel som livnärde öns invånare. De äldsta dokumenten om odlare på ön är från 1500-talet. Vid början av 1900-talet hade en by med flera hus växt upp på Bengtsår, där man odlade marken, skötte boskap och fiskade – man levde i harmoni med naturen.

Poikakodin koulu 1930-luvulla
Valokuva-arkisto

Ett skolhem för vanartiga barn

År 1908 köptes bondgårdarna på Bengtsår av Helsingfors stad för att grunda ett skolhem för vanartiga barn. I området verkade först en uppfostringsanstalt, som senare ändrades till ett skolhem för svenskspråkiga pojkar. Till den avlägsna ön kunde man isolera stadsbopojkar och vänja dem vid hälsosamma livsvanor genom jordbruks- och trädgårdsarbete. I skolan rådde hård disciplin, och den hade rum för 85 ungdomar. Där fanns också gott om personal, bl.a. en maskinmästare, trädgårdsmästare, lärare och kökspersonal

Av de många byggnaderna från den tiden finns bara kvar köksbyggnaden som fortfarande är i bruk, ladugården och en källare i kanten av planen. På dess väggar kan man fortfarande läsa bomärken från pojkarna som skickades in i källaren som straff för sina förbrytelser – vissa i flera dagar. Skolhemmet fortsatte sin verksamhet tills hela Hangöudden arrenderades till Sovjetunionen efter vinterkriget. Skolhemmet för pojkar evakuerades i mars 1940 efter att ha varit verksamt i drygt 30 år.

Valokuva-arkisto

Pojkar i skolhemmet på 1930-talet.

Bas för Sovjetarmén

Sovjetunionen befäste området som en bas, vars gränser sträckte sig över Bengtsår och närområdena. Öarna utrustades för att kunna motstå eventuella finska angrepp: stränderna minerades, man spände upp taggtråd, grävde långa vallgravar och byggde otaliga korsun. På ön verkade bl.a. ett bageri och en radiostation. Även idag kan man se vallgravar och korsu-hål i landskapet runtom ön.

Invid många inrasade korsun växer fortfarande svartvinbärsbuskar, då bären var en viktig vitaminkälla för de som bodde där. I havet har man även under den senaste tiden hittat patronlådor och till och med vapendelar. Ryssarna lämnade Hangöudden i december 1941. Kriget lämnade onda spår i Bengtsårs natur och byggnader. Några evakuerade karelska familjer flyttade till ön, och en lugn tid inleddes. På stadens mark inleddes kraftigt skogsvårdsarbete för att få naturen som härjats av kriget i skick.

Lägerverksamhet inleds efter kriget

Livet på ön förändrades igen när området reserverades för rekreationsbruk. Lägerverksamhet på ön förekom redan sommaren 1945, och år 1946 ordnades redan flera läger. Våren 1948 framställdes officiellt att lägerområdet skulle ges till ungdomsbyrån, och för sommaren anställde man en övervakare av lägerområdet. Övervakarens lön för fem veckor var 10 000 mark, de vill säga cirka 1 670 euro. År 1949 skaffade man roddbåtar till ön, men den första motorbåten skaffade man inte innan år 1968.

År 1954 beslutade stadsstyrelsen att avsluta jordbruket på ön. I och med att man slutade odla vete och ha kreatur på bete började skog och annan växtlighet börjat växa igen Bengtsårs ursprungliga ängar. Dessa åker- och ängsfläckar har räddats genom ängstalkon. Under de senaste somrarna har öns ängar också skötts av en fårskock, som också varit många lägerdeltagare till glädje.

Några tusen lägerdeltagare per år

På ön har man fått leva tämligen anspråkslöst och primitivt lägerliv ända fram till de senaste åren. Även om man föreslog att dra elledningar till ön redan år 1970, har ett aggregat varit den enda strömkällan på ön fram till år 1990. Vattenledningen blev klar 1985 och år 1986 började man bygga stugor för personalen på ön. Fram tills dess har man bott i huvudhusets övre och nedre våning samt i tält på gården.

Lägeröns användare är fortfarande främst ungdomsgårdar, ungdomsorganisationer, ämbetsverk och anstalter samt idrottsföreningar. Under sommarsäsongen lever cirka 2 100 ungdomar lägerliv vid öns sju lägerområden. Drygt 11 000 lägerdygn samlas in per år. Många barn har under dessa över 70 år fått unika upplevelser och fått lära sig nya saker på Bengtsårs lägerö.

Valokuva-arkisto

Bengtsår från utsiktsklippan på 1930-talet.